Vads IF - San Marino
Matchreferat Vads IF - San Marino 27/11 2010 kl 14:05
Strax efter klockan två idag skedde en återkomst av samma dignitet som Fågeln Fenix uppstigande ur askan och Jesus återuppståndelse. Stämningen när traditionstyngda Vads IF klev ut på planen för den första tävlingsmatchen på över 3 år var elektrisk. Två urvadare, tillsammans med ett antal speciellt uttagna kämpar ställde upp sig för krig.
Premiärfighten blev en målkavalkad, dessvärre var det motståndarna från lilla San Marino som stod för de flesta målen. Detta mycket tack vare två något billiga gula kort, med två fem minuters utvisningar som följd, vilket ledde till att motståndarlaget kunde avgöra matchen med en man mer på banan.
Annars präglades Vads IF:s spel till och börja med av viss oorganisation, då flesta av spelarna aldrig ens har träffats tidigare. Men ju mer matchen led, desto bättre blev spelet. Efter en suverän soloraid på kanten av Micke Melin, som resulterade i att motståndaren inte hade något annat alternativ än att brutalt tackl...a Micke i straffområdet, gick Micke Jansson lugnt fram till straffpunkten och placerade in en ack så rättvis reducering.
Förutom målet bjöd krigarna i Vads IF på en hel del tjyvknep, tacklingar och mindre vackra efterslängar, helt i enighet med gammal
Vad-tradition. Och med tanke på den enorma vilja och kvalitet som finns bland spelarna kan det från och med nu bara bli bättre! Redan nästa lördag väntar en ny hård drabbning mot laget "Björn".
Vads IF - San Marino 1-6 (0-3)
Målskytt: Mikael Jansson (Mikael Melin)
Publiksiffra: ca 5
Domare: En äldre herre som kanske skulle lagt pipan på hyllan
Strax efter klockan två idag skedde en återkomst av samma dignitet som Fågeln Fenix uppstigande ur askan och Jesus återuppståndelse. Stämningen när traditionstyngda Vads IF klev ut på planen för den första tävlingsmatchen på över 3 år var elektrisk. Två urvadare, tillsammans med ett antal speciellt uttagna kämpar ställde upp sig för krig.
Premiärfighten blev en målkavalkad, dessvärre var det motståndarna från lilla San Marino som stod för de flesta målen. Detta mycket tack vare två något billiga gula kort, med två fem minuters utvisningar som följd, vilket ledde till att motståndarlaget kunde avgöra matchen med en man mer på banan.
Annars präglades Vads IF:s spel till och börja med av viss oorganisation, då flesta av spelarna aldrig ens har träffats tidigare. Men ju mer matchen led, desto bättre blev spelet. Efter en suverän soloraid på kanten av Micke Melin, som resulterade i att motståndaren inte hade något annat alternativ än att brutalt tackl...a Micke i straffområdet, gick Micke Jansson lugnt fram till straffpunkten och placerade in en ack så rättvis reducering.
Förutom målet bjöd krigarna i Vads IF på en hel del tjyvknep, tacklingar och mindre vackra efterslängar, helt i enighet med gammal
Vad-tradition. Och med tanke på den enorma vilja och kvalitet som finns bland spelarna kan det från och med nu bara bli bättre! Redan nästa lördag väntar en ny hård drabbning mot laget "Björn".
Vads IF - San Marino 1-6 (0-3)
Målskytt: Mikael Jansson (Mikael Melin)
Publiksiffra: ca 5
Domare: En äldre herre som kanske skulle lagt pipan på hyllan
Kung Håkan!
Efter att ha tagit en snabbtur hem till Vad i torsdags för att hjälpa farsan med flytten så var det i torsdags dags för en av höstens stora höjdpunkter: Håkan Hellström live på Hovet. Peppet drogs dock ner något då jag lyckats dra på mig magkatarr med en stor portion trötthet som följd. Men tröttheten vägdes upp av det trevliga sällskapet i form av Kassie och Johan + lite annat löst folk.
Väl på hovet var stämningen laddad och inte blev det sämre när första låten "Dom där jag kommer från" drog igång. Sedan följde en hitkavalkad som få andra artister skulle ens kunna komma nära. Konserten höll på i två timmar och ändå skulle jag kunna nämna över 10 låtar till som jag hade velat sett. Både Håkan själv och publiken var i storform med en mäktig allsång som nådde sitt klimax i sista låten "Vi två, 17 år" där publiken aldrig verkade sluta sjunga. Just de sista fem låtarna och framförallt avslutningen kan ha varit det mäktigaste jag varit med om i konsertsammanhang. Allt som allt får konserten en stark fyra av fem i betyg av mig. Att det inte blir en fullpoängare beror på min egen trötthet, det faktum att vi satt rätt långt ifrån scenen och då Håkan inte spelade de två bästa låtarna från nya skivan. Men fy fan va bra det var!
Annars så är det mest som vanligt, C-uppsatsen tar upp väldigt mycket tid. Har legat lite på latsidan när det gäller träningen senaste veckan då jag inte kännt mig riktigt kry, men idag är det dags att ta tag i det hela!
Peace out
Väl på hovet var stämningen laddad och inte blev det sämre när första låten "Dom där jag kommer från" drog igång. Sedan följde en hitkavalkad som få andra artister skulle ens kunna komma nära. Konserten höll på i två timmar och ändå skulle jag kunna nämna över 10 låtar till som jag hade velat sett. Både Håkan själv och publiken var i storform med en mäktig allsång som nådde sitt klimax i sista låten "Vi två, 17 år" där publiken aldrig verkade sluta sjunga. Just de sista fem låtarna och framförallt avslutningen kan ha varit det mäktigaste jag varit med om i konsertsammanhang. Allt som allt får konserten en stark fyra av fem i betyg av mig. Att det inte blir en fullpoängare beror på min egen trötthet, det faktum att vi satt rätt långt ifrån scenen och då Håkan inte spelade de två bästa låtarna från nya skivan. Men fy fan va bra det var!
Annars så är det mest som vanligt, C-uppsatsen tar upp väldigt mycket tid. Har legat lite på latsidan när det gäller träningen senaste veckan då jag inte kännt mig riktigt kry, men idag är det dags att ta tag i det hela!
Peace out
